Bro kyrka

Kyrkogården
På kyrkogården märks det Sparreska gravkoret, uppfört 1886, som tidigare varit privat egendom. Till höger om kyrkans ingång står en gravsten med årtalet 1652.

På kyrkogården finns det en rofylld minneslund, vackert belägen på en liten kulle intill Bro kyrka. År 1981 invigdes den nya kyrkogården med bl.a. en minneslund som är belägen på en historisk begravningsplats, nämligen en bronsåldersgrav.  Tio år senare, 1991, återinvigdes minneslunden i sitt nuvarande utförande, som är ett examensarbete skapat av avgångsklassen på PU, Säbyholms naturbruks-gymnasiums markbyggnadsutbildning. Sedan år 2000 finns det även en muslimsk avdelning belägen sydöst om kyrkan, d.v.s. i riktning mot Mecka.

Kyrkan
Orgelläktaren tillkom 1777 men ändrades 1857. Den nuvarande orgeln byggdes 1967 av Åkerman & Lund. Den har 15 stämmor. Orgelhusets guldbronserade träsnideri stammar från förra orgeln (1914) som i sin tur övertog det från orgeln 1857. Dessförinnan fanns ett s.k. positiv om 4 stämmor.

Det medeltida altarskåpet är utan tvekan Bro kyrkas största sevärdhet. Mysterieskåpet tillverkades 1520 i Jan Bormans atelje i Bryssel. När det kom till Bro kyrka är ovisst. Det omtalas första gången 1745 i samband med en mindre reparation. Altarskåpet visar från vänster följande scener ur Kristi passionshistoria: 1. Judaskyssen. 2. Törnekröningen. 3. Kristus visas för folket ("Ecce homo"). 4. Kristus bär korset. 5. Golgata (stora bilden i mitten) 6. Korsnedtagningen. 7. Jesus läggs i graven. 8. Uppståndelsen. 9. Jesu himmelsfärd. 10. Kristus berövas sin livklädnad (övre till vänster). 11. Kristus i dödsriket (övre till höger). 12. Predellan (skåpets fot) med Kristus i vinpressen, omgiven av de fyra kyrkofäderna: biskop Augustinus, påve Gregorius I, kardinal Hieronymus samt biskop Ambrosius. - När skåpet är stängt: 13. Evengelisten Lukas med en tjur som symbol. 14. Evangelisten Johannes med örnen som sinnebild. 15. Evengelisten Matteus med en bevingad människa som sitt kännetecken. 16. Evengelisten Markus med lejonet som sin symbol. 17. Kvinnan i solen, dvs Maria stående på en månskära och omgiven av solstrålar (övre till vänster. Jfr Upp 12:1). 18. Gregorii mässa (övre till höger).

Dopfunten är huggen i sandsten på 1100-talets slut och är rikt utsirad. Dess övre hälft visar fabeldjur, evangelistsymboler, ansiktsmasker och drakhuvuden. Dess nedre hälft framställer Jesu födelse, Yttersta domen, Livsträdet m.m. På fotstycket ser man ansikten och bladornament.

Predikstolen bär inskriften 1 maj 1650 och anses vara snidad av Hans Hebel från Holstein. I korgens fyra fält ses Kristus med jordklotet jämte evangelisterna Lukas (oxe) till vänster om Kristus, samt till höger om Matteus (ängel) och Markus (lejon). Den fjärde evangelisten Johannes, är troligen åsyftad med örnen under bokstödet. Duvan under ljud-taket är den vanliga symbolen för den Helige Anden. I hörnen avbildas fem apostlar, bl. a. Andreas (X-kors), Jakob d.ä. (hatt, pilgrimsstav) samt Filippus (korsstav). Ljudtaket bär upp två vapen: Rålamb (predikstolens donator) och Kagg (donatorns hustru).

Av kyrkans tre viktigaste inventarier: predikstol, altare och dopfunt är altaret det för turisten mest intressanta. Dess altarskiva är medeltida och har fem konsekrationskors.

Kyrkans äldsta del är murarna mellan kortrappan och orgelläktaren (slutet av 1100-talet). Koret byggdes till på 1200-talets slut. I slutet av 1400-talet utökades långhuset med det parti, där orgelläktaren nu är, samt med vapenhuset. Den gamla sakristian på norra sidan (framtagen och markerad 1972) ersattes 1780 med nuvarande sakristia i korets förlängning. Samtidigt upptogs stora ingången i väster och yttertaket fick sin egenartade brutna form. Kyrkan som tidigare undergått reparationer 1770, 1841, 1914 reparerades ånyo 1947, varvid bl. a. installerades elektronisk värme istället för tidigare kakelugn (1776), två järnkaminer (1860) och varmluftsystem (1914). År 1980 ändrades vindfånget i väster, och de bakersta bänkarna i kyrkan avlägsnades. Därefter har även hela det elektriska systemet blivit utbytt och ljuskronorna försetts med halogenljus (1984). Den senaste renoveringen utfördes 1994-1995 då Bro kyrkas kalkmålningar tvättades och renoverades, altartrappan togs bort och altaret nedsänktes, samt centraldammsugare installerades.